det är redan 22 december och jag har ingen julkänsla över huvudtaget.
jag vill vara liten igen, när man gick och la sig jättetidigt dagen innan för att det snabbt skulle bli julafton.
man gjorde tomtegröt och ställde ut utanför dörren för att se om tomten smakat, man gick upp jättetidigt och sprang ner för trappan för att se på alla julklappar man fått, man ville öppna dem med mamma sa nej men tillslut fick vi öppna en julklapp var på morgonen.
vid två var man hemma hos mormor med hela släkten och åt julbord tillsammans, sjöng julsånger och skrattade, efter maten som man knappt åt när man var liten placerade sig alla i soffan för att se på Kalle Ankas jul och låta timmen gå innan man fick öppna klapparna.
när man minst anar det knackar det på dörren, alla barnen tittar på varandra och sedan på mamma och väntar på mammas blick som säger "öppna dörren och se vem det är" när man fått blicken springer man fram och öppnar dörren och det första man ser är en stor man med röda kläder och stort vitt skägg, då springer man in till vardagsrummet och skriker att "tomten är här"
julklapparna delas ut och man kramar tomten för alla klappar och sedan leker man med dem tills det är dags att åka hem.


denna julafton blir sig aldrig lik.
ska fira den på två olika ställen och det saknas en värdefull person.
jag vill vara liten igen,
då allt varoch så speciellt  allt man ville var att öppna julklappar och vara glad..