sssfa

vet inte riktigt om jag gjort rätt i att ensam flytta till en helt annan stad, bo ensam och klara mig ensam när jag är den mest sällskapssjuka i världen rent ut sagt.

pratade med pappa förut och det var då jag verkligen förstod hur mycket hemlängan jag har, att vakna upp på morgonen och ha någon att äta frukost med, att komma hem efter skolan och äta middag tillsammans med någon, just nu existerar inte det i min värld.

men jag har världens bästa vänner som stöttar mig genom detta och allt detta slit gör jag för en viss person och jag vet att du är stolt över mig redan men jag ska göra dig ännu stoltare genom att klara mig igenom denna utbildningen och klara allt i min väg.